Certifierad
Bild-Jablotron Certificate to Moderna Larm Stockholm
Vi är stolta innehavare av säkerhetsföretaget Jablotrons certifikat för deras JA-80 och EYE-02 produkter
Samarbetspartner

Bild Posten logga
Vi använder oss av Posten för leveranser och Posten postförskott för betalningar, med en sammanlagd enhetsavgift om endast 100 kr, vilken helt utgår för order om 1.000 kr eller mer.

Frakfritt vid order på minst 1.000 kr
Kundvagn
0 produkter
 

Lagar och Regler

 

Lagstiftningen har förstås uppmärksammat utvecklingen och vi har i dagsläget framförallt två lagar att ta hänsyn till:

Lagen om allmän kameraövervakning (LAK) samt Person UppgiftsLagen (PUL) att stödja oss på angående kameraövervakning.

Kort: LAK gäller enbart kameraövervakning som helt eller delvis övervakar Allmän plats - D.v.s en plats där allmänheten har rätt att vistas, vilket kan vara alltifrån butiker, tomtmark som ägs av ex. privat fastighetsägare men är öppen för allmänheten att gå över, till skogen där Allemansrätten råder. 

Är det inte Allmän plats kan vi bortse från Lagen om Allmän Kameraövervakning men PUL gäller fortfarande, även om det är frågan om ett garage i en BRF eller ditt sovrum. 
PUL övervakas av Datainspektionen.


Angående PUL så förutsätter PUL att all behandling av personuppgifter sker i enlighet med god sed. Lagen ger utrymme för branschorganisationer att närmare utforma sådana seder.
Ett exempel på en skriftlig dokumentation av en sådan sed är den mellan Hyresgästföreningen, SABO och organisationen Fastighetsägarna, vilka gjort en branschöverenskommelse där de, avseende hyreshus, tolkat lagarna ner på en mer detaljerad nivå och tagit hänsyn till "god sed" för hyresfastigheter. Denna överenskommelse har också blivit godkänd av datainspektionen. 
Enligt uppgift från datainspektionen (Se citat från Datainspektionens nedan) gäller riktlinjerna i princip också bostadsrättsföreningar (BRF).



Svar från Datainspektionens jurist angående fråga om branschöverenskommelsens giltighet även för BRF:er (Bostadsrättsföreningar):
.
.
.
"Branschöverenskommelsen: Behandling av personuppgifter inklusive kameraövervakning, vid uthyrning av bostäder gäller hyresfastigheter men samma resonemang gör sig gällande för bostadsrättsföreningar"
.
.
.

Detta svar är inte ett beslut från Datainspektionen utan är tänkt att
ge allmän vägledning kring din frågeställning och belysa bestämmelser
i personuppgiftslagen som kan vara aktuella i det här fallet.

Slut citat från Datainspektionen 


Datainspektionen har gett ut ett dokument som behandlar Kameraövervakning som inte täcks av begreppet Allmän kameraövervakning.

Förvaltningsdomstolen har också avgjort ett fall där en hyresvärd ville övervaka huset entré där förvaltningsdomstolen, enligt Datainspektionens hemsida, kom fram till följande:

(Hela domslutet finns att läsa här)


Högsta förvaltningsdomstolen säger nej till kameraövervakning i entréer

5 december 2011

Domstolen avslår överklagande från hyresvärd som kameraövervakat entréer i sina fastigheter.

 

2008 förelade Datainspektionen en hyresvärd att upphöra med kameraövervakningen i entréerna i sina fastigheter. Orsaken var att en sådan övervakning gör det möjligt för värden att kartlägga hyresgästernas vanor och bekantskapskrets.

Fastighetsägaren har därefter överklagat Datainspektionens beslut till länsrätten och kammarrätten som båda avslagit överklagandet. Hyresvärden har sedan överklagat till högsta förvaltningsdomstolen, som är den högsta allmänna förvaltningsdomstolen i Sverige.

Nu meddelar högsta förvaltningsdomstolen att den går på Datainspektionens linje och avslår överklagandet.

- Endast i rena undantagsfall kan behovet vara så stort att kameraövervakning är tillåten i entréer, vilket den här domen bekräftar, säger Hans Kärnlöf som är jurist på Datainspektionen.


Angående kameraövervakning av stöldbegärlig egendom ute i skogen

Allt eftersom bränslepriserna stiger ökar dieselstölderna från skogsmaskiner. Kunde dessa få övervakas kunde mycket lidande undvikas och många tjuvar tas fast - Förutom den avskräckande effekten.

Entreprenörer som har värdfull diesel och verktyg ute i skogen har tidvis svåra problem med stölder om nätter och helger. Förutom värdet av det stulna tillkommer kostnader för driftstopp. Att åka och köpa nya verktyg eller diesel när man står långt ute på ett hygge, där det kan ta hela dagen eller mer att återställa det stulna, kostar också mycket. För enskilda entreprenörer som har svårt nog att få det att gå ihop kan detta bli den berömda droppen som får denne att till slut ge upp sin verksamhet, vilket även är negativt ur ett glesbygdperspektiv där varje arbetstillfälle är viktigt. 

Eftersom skogen normalt, via Allemansrätten, är allmän plats (Se undantag nedan) om ingen särskild inhägnad finns, måste man ha tillstånd från Länsstyrelsen. I vissa fall kan det dock bli ganska problematiskt om verksamheten flyttas ofta eftersom man då får betala en avgift varje gång. Detta även om man inte får det eftersökta tillståndet.

Ett exempel gäller övervakning av dieseltankar och verktyg vid avverkning i skogen och liknande.

Om området inte inhägnas får man inget tillstånd, vilket kan vara ett problem om verksamheten flyttas ofta - Se artikel i Piteå Tidningen från den 1 november 2012.

Allemansrätten har sina baksidor som inte fanns när Allemansrätten började att etableras - Å andra sidan säger Allemansrätten att den inte får orsaka ägaren ekonomisk skada.

Att var och en skall kunna vandra i skogen och plocka bär på sin vandring är en mycket fin och bra tanke men varefter verkligheten förändras måste man ta lite hänsyn till detta när andra lagar stiftas, exempelvis när det gäller kameraövervakningen, vilken i vissa fall måste anses vara befogad även i skogen.  

Stolpar vi upp tre faktorer inom detta område ser vi, att vi för närvarande har en konflikt:

  1. Allemansrätten säger att markägaren inte får tillfogas någon nämnvärd olägenhet och att markägarens ekonomiska intressen inte får kränkas. 
  2. Lagen om Allmän Kameraövervakning säger sedan att platser dit allmänheten har tillträde till inte får kameraövervakas utan tillstånd.
  3. De ökade bränslepriserna i kombination med den generella brottsligheten gör att obevakad egendom stjäls vilket definitivt ger markägaren olägenheter och skadar markägaren ekonomiskt, direkt eller indirekt.

Alla ser att det i praktiken inte går ihop - Frågan är om det är Allemansrätten eller Kameralagen som måste ändras.

Eftersom kameralagen är så mycket yngre än sedvanerätten Allemansrätten, kan man nog tycka att det är kameralagen som, utan avgifter, måste tillåta övervakning av markägarens, eller representant för denne, ekonomisk viktigare egendom.  

Vad som är ekonomiskt viktigare egendom blir i praktiken självreglerande, i alla fall i dagsläget då en bättre övervakningskamera av hög kvalité som tål både minusgrader samt regn och rusk, kostar ett antal tusenlappar, särskilt om kringutrustning i form av kamerahus, extern antenn, strömförsörjningslösning samt installationskostnad medräknas. Markägaren riskerar också att själva övervakningskameran blir stulen, om inte den i sin tur övervakas från andra hållet, varför vi där i princip får dubbla kostnaden, alternativt en risk för stöld av själva övervakningskameran vilken bevakar dieseltanken. 

Ovanstående exempel från Piteå-tidningen var från november 2012.

Redan i början av 2013 har i alla fall Länsstyrelsen i Norrbotten insett problemet med stölder och tillåter nu att skogsföretaget gör en enklare avspärrning och skyltar "Obehöriga äga ej tillträde" för att tillåta kameraövervakning.

Se artikel från ATL. Hur det ser ut i de andra länen är ännu okänt. Kameraövervakning är ett relativt nytt område och som vi ser är det mycket som behöver komma på plats innan vi kommer ifrån den stora gråzon som nu finns.


 

Sammanfattningsvis kan man säga att följande gäller för kameraövervakning:

  • Du får sätta upp en kamera i ditt hem eller på din tomt där allmänheten inte har tillträde. Skyltar med information måste dock sättas upp och bilder får exempelvis inte läggas upp på Internet/Facebook utan de medverkande personers medgivande. (Där sätter PUL stopp)    
  • Du får däremot inte, utan tillstånd från Länsstyrelsen, övervaka någon del av område där allmänheten har rätt att vistas. 
    Tänk på att om du ex. har en stor jordbruksfastighet så kan allemansrätten gälla delar av din fastighet som ligger en bit bort från byggnader och utanför din officiella Tomtmark.  
  • Åtelkameror, där man i skogen läger ut bete för att se vilka djur som finns på jaktmarkerna, är i dagsläget en gråzon men ett par tingsrättsdomar har fallit som ger viss vägledning. Den ene blev fälld då denne satt upp en kamera mot en kontroll i en orienteringstävling, där en person råkade uträtta sina behov och personen blev orolig för att ha kommit med på bild. En annan blev frikänd då kameran satts upp på en plats där allmänheten knappast kunde förväntas uppehålla sig. Det verkar som om man bara håller sig undan stigar och liknande och har ett vettigt syfte så kan det gå bra. Sunt förnuft och stor försiktighet anbelangas med andra ord. Notera dock att inga i juridisk mening prejudicerande domar, dvs. Högsta Domstolen, fallit när det gäller åtelkameror.  
  • Ovanstående skrevs 2010-2011 - Nu år 2012 har åtelkameror av vissa betraktats lite stramare och än större försiktighet bör iakttagas - Se ex följande artiklar i  Jägarförbundets tidning Svensk Jakt respektive i Piteåtidningen. Eventuellt är det denna händelse i Arjeplog som vissa har tagit som grund för att se hårdare på åtelkameror. Mest troligt är det kombinationen Övervakningskamera/Björn som spelat in i att någon bemödade sig med att anmäla just denna åtelkamera. Det kan dock inte uteslutas att vissa tar detta som intäkt för att generellt gå hårdare fram mot åtelkameror - Tyvärr måste nog några fall upp i Högsta domstolen innan gränserna blivit helt klarlagda. Detta med tanke på att det så sent som år 2009, av åtminstone Tingsrätten i Hässleholm, bedömdes att en åtelkamera uppsatt utan tillstånd var av sådan ringa karaktär att inget straff skulle dömas ut.  
  • Kameror uppsatta med sådan upplösning där personer inte på något sätt kan identifieras är OK att sätta upp. Vissa översiktskameror över ex. ett stort fjäll, är ett sådant användningsområde. Länsstyrelsen skrev ex. år 2011 följande på sin hemsidaKameror med så låg upplösning att det inte går att känna igen personer med dem räknas inte heller som allmän övervakning även om de är riktade mot en offentlig plats”.     
  • Dvs är personerna på bilden väldigt små och det, pga. låg upplösning, inte går att förstora bilden så att personerna kan identifieras på något som helst sätt, är vår tolkning att det går bra att sätta upp övervakningskameran.
  • Butiker har generell rätt att sätta upp kameror med inspelning, om de är fast monterade och har fast optik, i närheten av kassor och utgångar. Butiken måste dock alltid anmäla till Länsstyrelsen att de satt upp en övervakningskamera och i samband med det erlägga en avgift på i storleksordningen 700 kr.  Exempel på ansökningsblankett "Anmälan om kameraövervakning" från Länsstyrelsen i Stockholm.     
  • Butiker har enligt §12 i LAK, därutöver rätt att utan krav på att söka tillstånd, installera övervakningskameror utan inspelningsmöjlighet inne i affären. Dock ej utanför som exempelvis lastkajen. Kamerans tekniska egenskaper enligt ovan samt att den måste anmälas i förväg till Länsstyrelsen. Ljud får endast upptagas om det är i samband med misstanke om brott, dvs aldrig kontinuerligt 24 timmar per dygn utan kanske mer om larmet går mitt i natten och man vill kontrollera om det är falsklarm eller ej genom att lyssna av platsen. Notera också att Restauranger inte ingår i begreppet "Butik".
  • Tänk dock på att bara för att man har rätt att sätta upp en kamera så har man inte per automatik rätt att lägga ut bilderna för vidare betraktande, utan PUL gäller där. Man bör i möjligaste mån begränsa vilka som har behörighet att se på bilderna. Helst ska man också ha automatik som rensar bort bilderna efter en viss tid. Man kan också begränsa inspelningen till bara de tider då behovet verkligen finns och inte spela in alla 24 timmar per dygn, sju dagar i veckan.   
  • Det är i princip förbjudet, att i hyresfastigheter och med största sannolikhet också i BRF:er, kameraövervaka entréer, trapphus och hissar i hyreshus av integritetsskäl, då alla i princip måste passera dessa platser för att komma till sin bostad. Undantag kan emellertid nu göras, efter den branschunika överenskommelsen, om andra möjligheter är uttömda, när man försöker komma tillrätta med allvarlig skadegörelse, inbrott eller allvarligt våld. Det måste även finnas en problembild vid kameraövervakning i andra gemensamma utrymmen som soprum, tvättstugor och garage. Kameraövervakningen ska alltid vara tidsbegränsad och ljudlös och får aldrig förekomma i lägenheter, enligt överenskommelsen.

Exempel på blankett från Länsstyrelsen i Stockholm - "Tillstånd till allmän kameraövervakning".

 


Summering: För närvarande är vissa områden fortfarande i en gråzon. Någon hade ex. för några år sedan fått ett muntligt OK från Länsstyrelsen i sitt län, att kameraövervaka en inhägnad hästhage. Kravet från tjänstemannen på Länsstyrelsen var att ingen öppning fanns i stängslet så att allmänheten kunde gå in.

Om det OK:et står sig får framtiden utvisa.

Med tanke på alla skärningar som skett av utomhusgående hästar och ibland andra djur, får det anses ligga ett skäligt motiv till att kameraövervaka sin hästhage.

Samtidigt finns de säkert dem som anser att man, trots stängslet, skall kunna gena genom hästhagen utan att det skall kunna upptäckas i en kamera.

 

Andra motiv kunde vara att bevaka dyrbara granplanteringar från skoterkörningar.

Det är förbjudet att köra snöskoter över granplanteringar och faktiskt gäller inte Allemansrätten där. Vi tar oss friheten att låna ett relativt välkänt stycke och just detta kommer från Kungsbacka kommuns hemsida men det är en relativt vanlig skrivning:

 

"Frihet under ansvar
Allemansrätten ger dig rätt att vistas i naturen utan markägarens lov. Med denna rättighet kommer också skyldigheter och du måste ta hänsyn till naturmiljön, djurlivet, andra människor och markägare. Du får inte orsaka olägenhet mot en markägares ekonomiska intressen och måste respektera privat tomtmark. Det innebär bland annat att du inte får vistas eller ta dig över tomtmark, granplanteringar och åkrar.
"

 

Apropå Åkrar har vi ett fall i Karlskrona där man trots det inte fick tillstånd att kameraövervaka just en åker. Från en av de tidningar som skrivit om detta, Jägarförbundets tidning, Svensk Jakt, har vi lånat följande stycke:

 

"Kammarrätten i Jönköping beviljar en man från Karlskrona tillstånd för kameraövervakning av åtelplats, men avslår samtidigt hans överklagan om kameraövervakning av åker."

 

Trots att åkermark, i alla fall åkermark med växande gröda, definitivt inte ingår i Allemansrätten fick denne ett Nej till kameraövervakning av sin åkermark. Troligen har Kammarrätten resonerat som så, att övriga årstider när det inte finns växande gröda på åkern, skall allmänheten kunna passera utan att känna sig övervakad.

 

Skall vi kika lite på nästa undantag från Allemansrätten - Granplanteringen.

Dessa är bräckliga så länge granplantorna är så små att man av misstag eller viss vårdslöshet, riskerar att trampa sönder dem. Talar vi om vintertid måste man också lägga till snödjupets höjd så att granplantorna syns tydligt över snökanten. 

För vissa snöskoterförare verkar det inte räcka att granarna sticker upp nästan en halvmeter från snön - Se bild på av skoter överkörd gran i en granplantering:

Påkörd granplanta

Skotern lyckades som vi ser på bilden, köra över granen med ena skidan varför smällen mot granplantan lär ha varit kraftig.

Snöskotern hade dessutom lyckats att köra över ytterligare 2-3 granplantor när den genade över granplanteringen.

Frågan är om sådan här granar ens överlever skadeinsekterna kommande sommar?

Hur som helst har vi här troligen fått en gran som kommer att få någon form av problem under resten av sin levnad, med ekonomisk skada både för skogsägaren och samhället i stort.

 

Med tanke på vad som syns på bilden och att granplanteringar normalt inte anses ingår i Allemansrätten, kanske det här skulle kunna vara befogat med en övervakningskamera för att kunna polisanmäla busåkande snöskotrar?

Om det är "lagligt" vet vi tyvärr inte helt säkert förrän Högsta Domstolen fått döma i ett prejudikat.

Det är dessvärre synd om den eller de stackare som nu i en framtid, för att rättsområdet skall bli ordentligt klarlagt, måste gå igenom den personliga prövning det innebär att vandra hela vägen via Tingsrätt, Hovrätt och sedan HD.

Tyvärr är det fler områden inom Kameraövervakningens domän, där vi behöver prejudikat, alternativt tydligare lagar, för att alla parter skall veta vad som gäller.

 

Ni som läste artikeln från Svensk Jakt läste kanske också följande stycket om Åtelkameran:

 

"Landskronabon överklagade till kammarrätten i Jönköping som i sin dom delvis bifaller överklagan, såtillvida att man beviljar tillstånd för kameraövervakning av åtelplats".

 

Där tyckte man alltså att kameraövervakning av en Åtelplats var i sin ordning.

 

Notera nu att denne Karlskronabo sökt tillstånd av Länsstyrelsen för att sätta upp en Åtelkamera.

För dem som inte sökt tillstånd skriver ex. Polisen i Norrbotten följande: 

"Polis, åklagare och länsstyrelsen vill göra ett klargörande om vad som gäller vid användande av åtelkameror i skog och mark, med anledning av vissa missuppfattningar som kommit till vår kännedom.

Enligt 5 § Lagen om allmän kameraövervakning, krävs tillstånd av länsstyrelsen för att man ska få sätta upp en åtelkamera i skogen. Detta eftersom allemansrätten ger folk rätt att vistas i skog och mark och de ska ej riskera att filmas av en obevakad kamera. Polisen kommer därför vid upptäckt av kameror som satts upp utan tillstånd att beslagta kameran och inleda en förundersökning. Brottet kan medföra ett års fängelse eller böter vid fällande dom."

Känns allt detta nu solklart eller känner ni möjligen att kameraövervakning i nuläget, utom i självklara fall med banker, privata bostäder, tomtmarken närmast intill bostaden och andra med höga staket rejält inhägnade områden, är en stor gråzon?

Det pågår dock, enligt uppgift av Justitieminister Beatrice Ask i maj år 2012, en ny översyn av regelverket kring kameraövervakning så att den både skall bli enhetligare och bättre skall anpassas efter dagens behov och förhållanden.

Innan polisen eventuellt börjar att plocka ned övervakningskameror får vi under tiden hoppas att polisen är ordentligt pålästa och tar hänsyn till att det för närvarande, för vissa fall, både finns gråzoner och även lagligt uppsatta övervakningskameror utan tillstånd därför att det inte behövs ett sådant - Vissa kameror är som sagt fullt lagliga och ex. har inte den upplösning att något tillstånd behövs för dem eller att de övervakar ett område som per definition inte tillhör Allemansrätten.


 

Så det "finstilta" som vi av förklarliga skäl måste trycka extra hårt på denna gång:

Inget ansvar för riktigheten över ovanstående text tages – Var och en som installerar en övervakningskamera, är själv ansvarig att gällande lagar och regler följs genom att själv försöka läsa sig till vad som gäller, alternativt att anlita sakkunnig hjälp.

 

Fortsätt med Kameraövervakning, del 2 - Tekniken

 

Det finns inga produkter att visa i denna kategorin.
Vi använder Cookies